Krisse

En berättelse att berätta!!

Publicerad 2014-01-21 15:34:41 i Berättelser/Noveller,

Samtalet kom som en blixt från klar himmel, trots att hon visste att dagen skulle komma. Farvälet som hon så länge planerat blir inte av. Det skulle komma förr eller senare men ändå gick det inte att förstå. Döden tar alla förr eller senare men ändå så svårt att förstå att det hänt. Tårarna bara rinner längst Minnas kinder. Att fortsätta dagarna som vanligt kunde hon inte.
Dagarna i skolan gick inte bra, lektionerna blev det nästan inget gjort på trots att hon var där. Tungt eller ens lönt att försöka sträva efter att fortsätta leva. Hennes enda vän borta, försvunnen från jorden. En ängel uppe i himmelen. Inget är sig likt.
Minna ligger på sängen och gråter som om jorden höll på att ryckas ifrån under hennes fötter. Falla är vad skulle göra. Sakta reser hon sig upp och går fram till skivstället och tar en skiva som hon sätter igång på högsta volym.
Saker slängs ner på golvet ur lådorna. Tillslut hittar hon äntligen asken som hon så febervilt letat efter.
Ett djup suck hörs medans Minna sakta öppnar locket och tar fram det som ligger i den. Foto efter foto på henne och Sheila . Varför, varför, varför skulle Sheila dö??
Skriket Minna utstötte då det tragiska beskedet kom borde säkert ha hörts i hela världen. Det är i alla fall  vad Minna misstänker. Ensam åter igen i världen. Ingen att vara med. Jag kanske bara ska följa efter Sheila till himmelen. Musiken dunkar på och plötsligt håller Minna en kniv riktad mot sitt hjärta som redan är trasigt utav sorg. Hon har bestämt sig för att följa med Sheila.
 
Det går flera dagar sen vaknar Minna upp det är vitt omkring henne. Ljus från taket som bländar och inte borde vara där.
 
- Hej Minna trodde aldrig att du skulle vakna till.
- Vem är du? Är jag i himmelen nu?
- Nej du är på sjukhuset. Jag är sköterska här på avdelningen.
 
Upp från sängen rusar hon och ut i korridoren och vidare ut genom dörren och uppför, uppför bär det mot taket.
Aldrig har Minna varit så bestämd som nu hon tänker  fullfölja det. Äntligen uppe på taket nära kanten, Allt som krävs är ett steg för att falla neråt mot undergången. Steget tas och hon faller fort och slår i marken hårt. Bara smärta känns och sakta börjar medvetandet att försvinna.
 
Sheila som kommer emot henne med sina vita änglavingar och säger.
 
- Det är inte dags för dig än, du har en historia kvar att berätta för världen.
 
Åter igen vaknar Minna upp på sjukhuset. Tårar som rinner men fast och besluten rycker hon åt sig blocket och pennan som ligger bredvid sängen och börjar berätta sin historia.
 
 

Om

Min profilbild

Krisse

En tjej som kämpar och ger inte upp i första taget. Skriver om mitt liv och tankar och åsikter om olika saker och ting. Jag lever även med en diagnos som jag försöker att förstå. Jag kämpar för att nå mina mål och vet vad jag vill i livet även om jag har mina motgångar och faller ibland

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela